Wonderwall

Jag saknar min karl. Vad påtagligt det blir när man är ifrån varandra en längre stund. Nu längtar jag till helgen och mycket tid för varandra. Ögonlocken hänger tungt på torsdagskvällen må jag säga. Tack morfar för kvällskaffet!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:
Kommentar:

Trackback
RSS 2.0